Har haft ett nytt vantmönster på lut i huvudet ett bra tag nu och i min skalle var det riktigt stiligt och det översatte bra till papper också men nu när jag har det på stickorna så är jag skeptisk. Tillråga på allt så är arbetsnamnet foxy så de har ju lite att leva upp till. Dock vet jag att ibland känns ett projekt unket hela arbetet igenom men när man står där med en färdigpressad vante med alla lösa trådar fästa så kan det kännas riktigt tipp topp trots allt. Så, jag tråkar mig igenom en högervante och om den blir så ful som jag just nu tror så får den helt enkelt ingen partner. Spänning spänning.
By the way så gjorde Bollan ett tappert försök att undvika sömntåget genom att låta bli att luta sig bakåt, det gick så där kan vi väl konstatera.
I’ve had this mitten pattern in my head for a while and I felt quite inspired to get started, half way through I’m not that excited though. Doesn’t look the way I imagined it at all, I’m gonna bear with it to the bitter end cause sometimes the end results looks good even when the projects looks crappy during the process. Keep your fingers crossed this won’t be a total failure. And darling Bollan tried to avoid sleeping by refusing to lay down, didn’t work.



Comments